Fat Leo

Ibland försöker jag mig på att klämma fram ett klockrent ordspråk. Ni som känner mig vet att jag sällan lyckas få det rätt. Det händer, men sällan. För er som inte känner mig heter jag INTE Ulf Dantanus och jag har fortfarande svårt för det där med ordspråk.

Ett som jag dock är väldigt säker på lyder som följer: "Inget ont som inte för något gott med sig" (för visst är det så?)

I vart fall är det helt hysteriskt på högskolefronten just nu. Oorganiserat, snurriga lektioner, o låååånga pass!
Ibland, som igår, får jag känslan av att högskolan i Skövde besitter någon underlig kraft att suga musten ur mig. Igår var det till och med så illa att jag för en stund fick för mig att djävulen huserade i skolans lokaler. O då ska ni veta att jag inte ens är troende. Säger inte det ganska mycket?

Idag på fysiken kom jag helt enkelt till insikt! Gårdagens slutsats måste ha legat kvar i hypofysen/hypotenusan (ja jag vet, det ena är matte o det andra en del av hjärnan. Väl?) för jag insåg att jag måste bli en bättre människa.
Nu tänker ni säkert: "va sjutsingen dillar hon om?"

JO! Det ska jag be att få tala om. Jag måste bli en bättre människa för jag vill gärna komma till himlen (näe, jag tror fortfarande inte men visst vore det fint att få sitta på fluffiga moln som smakar sockervadd o spana ner på alla här på jorden), för om helvetet är så illa som i skolan har jag banne mig ingen lust att vara kvar där i oändlighet!
O hör sen! Punkt slut! Därmed basta!!